Och han kallade den Impala men den byggdes från en Bel Air (eller Biscayne)

Hehe! Japp!
Jag tycker dessutom att dom är rätt snygga, originalfälgarna och navkapslarna alltså.

Håller med, designen är ju mer eller mindre fulländad. Det enda jag skulle kunna tänka mig att ändra är lacken, men då blir det förmodligen till någon annan Impala-originalfärg. (Tycker kulörutbudet 1959 var lite smalt).

Och jag håller med om Boyds s.k "missfoster", inte min kopp av te riktigt.
Tackar!
Nej det känns helrätt med en 59:a.

Jo det kommer väl upp en projekt-tråd här så småningom.
Hmm, nåja det var väl för väl att han inte satte tigersågen i en Impala.

Ja ja ja .. Allt har sin tid.. Men custom är coolt på sitt sätt och Original på sitt.!!

Tackar för titten idag, riktigt bra köp tycker jag

Hehe! Japp! Absolut, jag förkastar ingen "stil"...Alla har olika smak.
Varsågod, det var trevligt att snacka lite skit och kolla lite bil.
Tackar, jo det känns bra faktiskt. Den har potential.

Lite bilder på bilens resa ifrån New York till Stockholm.

Första gången jag såg bilen live i ett mörkt P-garage i Queens.


Försäljaren utav bilen hade en mängd olika veteranbilar i blandat skick, b.l.a en röd 64 Impala cab i halvrisigt skick samt en 55:a Bel air cab (som skymtar bakom min) i ganska bra skick.


När affären var avklarad så hoppade vi in i bilen och började rulla genom New York, slutdestinationen var Baltimore MD.

Här skymtar antennen på bilen med utsikt över Brooklyn bridge, kanonfint cruisingväder var det. 30 grader varmt och solsken.


Här är vi på väg över en bro som jag inte minns vad den hette, men vi lämnar iaf New York och rullar in i New Jersey.


Efter att ha fastnat i bilkö så dog bilen, generatorlampan började flimra rött så bara slocknade bilen och ingenting hände när man vred på tändningen...Inte ens ett klick.
Tror att det är kombinationen: Dåligt batteri, halvkass generator samt att någonting tjyvdrar ström som orsakade missödet.
Efter en halvtimme så dök farbror blå upp och undrade varför vi stod där och hängde?
Efter 45 minuter så hade kön släppt och en vänlig herre stannade och drog fram startkablar så vi kom oss iväg igen.


Passade på att dricka lite i värmen.

Det första frivilliga stoppet, mat och dryckespaus.
Min vapendragare Lillmatte tänder en cigg och passar på att posera bredvid bilen.


Den nyblivna ägaren passar också på att posera bredvid den nya Impalan!

Kom fram till Baltimore vid 9-tiden på kvällen, första Motellet var inrökt och hade mossgrön heltäckningsmatta som legat där sen den färgen var poppis.
Nej tack sa vi och for vidare efter att vi knäppt några bilder på bilen.


"God bless America"


Vi fann ett schysst motel bara något kvarter bort, den här bilden är tagen morgonen efter.


Sista gången jag såg bilen på Amerikansk mark.

fina bilder IMPALA,fan va nervöst och bli stående mitt i smeten där borta,hur var polisen då? var dom hjälpsamma?
God bless America ja typiskt amerikaner, såna skyltar såg ja med när jag va där