Tänkte bjuda på lite bilder ifrån i somras och ett litet uppdrag som jag tog mig för på semestern.
Det hela började iofs lite tidigare, men mitt uppdrag avslutades i somras.
Det hela tog sin början för lite drygt två år sedan när jag bläddrade igenom några utav mina gamla biltidningar. I en utav dessa så var det ett reportage om en 59:a Impala som var ombyggd till Lowrider.
Såhär såg reportaget ut: (ni kanske minns när jag lade upp det i bildtråden för 59:or?)



Efter att ha läst reportaget och sett bilen så blev jag nyfiken, dels för att dom två personerna hade Svensk-klingande namn (Paula och Kenneth Sundström) och att dom bådde i trakterna runt Jakobstad där det finns en stor del utav Svensk-talande.
Jag blev även nyfiken för att jag vet att Finland har mycket hårdare regler när det gäller ombyggda fordon än vad vi i Sverige har, dessutom så gillar jag Lowriders, 59:or osv...

Fanns bilen kvar? Vilka ägde den idag? Var den fortfarande Lowrider?
Mycket kan hända med en bil på lite mer än 20 år...Tidningen var ifrån 1990.
Jag kan tillägga att min mamma kommer ifrån Österbotten i Finland och är Svensktalande, vilket underlättade mitt sökande då jag bara kunde lyfta luren och ringa en utav mina kusiner och fråga om det gick att få reda på vem som ägde 59:an idag? Det gick sa han (det krävde dock kunskaper i Finska) så det var inget jag kunde göra själv.
Efter nån dag när han haft tid att göra lite efterforskningar så hade han ett namn, adress och telefonnummer till ägaren.
Till min stora glädje så var det samma ägare till bilen än idag, hon bodde dock inte i Jakobstad utan i Vasa vilket ligger närmre där min släkt bor!
Toppen tänkte jag!
Jag skulle hursomhelst åka på semester och hälsa på släkten och vara där i lite mer än en vecka, så då tänkte jag att jag ringer och kollar om hon var hemma och hade tid att visa bilen för mig?
Sagt och gjort! Jag kan erkänna att jag kände mig lite som en stalker när jag ringde och förklarade att jag kom ifrån Sverige och att jag hade läst en 20 år gammal biltidning och frågade om det gick bra att komma och titta och ta lite bilder på bilen? Som tur var så talade hon Svenska, lite knackigt eftersom hon förklarade att hon inte var Svensk-språkig utan att det var hennes f.d man som varit Svensk-språkig. Men det gick bra och vi förstod varandra.
Hon lät lite stressad på telefon, men det skulle gå bra om två dagar sa hon.
Efter två dagars väntan så var det dags!
Jag åkte och köpte lite fikabröd, tog med mig kameran och begav mig i riktning mot Vasa utan en aning om vad jag skulle få se...Mycklet kan som sagt hända under 20 års tid.